Totalt antal besökare

tisdag 3 mars 2009

Prosit !

Nu blir problemet allmänt känt . Fler än man tror har mer eller mindre svårt att hålla tätt. Det finns tydligen bot. Det mer vanliga är väl att man inte pratar om det. Jag har passerat den tröskeln för länge sen . Går inte att dölja. Vissa tillfällen är jobbiga , kan man inte påverka, nysningar, skratt anfall . Andra är mer psykiska. Jag kan hålla mig till en viss nivå sen är det kört. Går jag inte på toaletten innan jag tar bussen hem från jobbet så får jag problem när jag ser vårt hus.

Mycket märkligt, går bra hela vägen men det är som att trycka på en knapp då jag ser huset , får oftast småspringa med benen ihoptryckta, tar i dörren och faller ihop som en fällknip. Nu gäller det att ta ett djup andetag, korsa benen och liksom halvsitta ner och vänta. Har jag tur så dämpas trycket så pass att jag på en hundradels sekund får upp toadörren samtidigt dra ner byxorna och ber till gud att toan är ledig och locket är uppfälld !

Sittande i sjunde himlen med dörren öppen så hoppas jag för alla andras skull att ingen kommer . Mina barn har påpekat åtskilliga gånger att man bör stänga dörrn . Nöden har ingen lag och jag ingen tid för det. Undrar om jag ensam om detta eller bara dum nog att tala om det !

Nu finns det bot: Så botas din kissnödighet
Eller så får man göra som ett av mina syskon barn sa till mig .
-Moster , varför hoppar du inte studsmatta ?
-Moster gjorde det förra gången jag var här och kissade på mig lite.
- Ja, men det är väl bara att du tar på dig en blöja då !

2 kommentarer:

Madlar sa...

Nickar o ler...
Mest irriterande är det när man som du beskriver, känner sig jättekissnödig, rusar in på toa, slår ner rumpan o kissar... 3matskedar.
Hmm, snacka om hjärnspöken.

Mia sa...

Kniiiip Marita Kniiiip !
Det enda som hjälper är att träna upp musklerna "där nere", knip när du står o diskar, sitter på bussen, laddar tvättmaskinen, lagar mat....knepet är att det går att göra precis när som helst. Jag är tyvärr lite dålig på att komma ihåg det själv oxå, men jag försöker-gör så gott jag kan.

Kram !